Hur mycket har sveriges statsskuld ökat 2020

Publicerad: 2021-04-08

Statsbudgetens utgifter såväl såsom inkomster besitter påverkats klart från detta senaste årets coronakris. Statens sammanlagda utgifter på grund av 2020 uppgick mot 1 219 miljarder kronor. detta innebar ett ökning vid närmare 30 andel, jämfört tillsammans med 2019 års siffra vid 944 miljarder kronor. Även måtten vid statsskulden äger påverkats inom takt tillsammans med för att BNP sjunka kraftigt samt statsskulden såsom andel från BNP ökade tillsammans med 3,8 procentenheter mellan 2019 samt 2020 samt förmå förväntas för att stiga även beneath inledningen från 2021.

Coronakrisen äger medfört kraftiga ökningar inom flera kostnadsposter inom dem offentliga utgifterna.

Kostnaden på grund av statsskulden plats 6 miljarder kronor alternativt motsvarande 0,1 andel från BNP. detta innebär enstaka minskning ifrån 2019 likt förklaras.

Utgifterna till kategorin likt rör näringsliv besitter exempelvis gått ifrån dryga 7 miljarder kronor mot nästan 82 miljarder kronor. Framförallt existerar detta utgiftsposten likt berör dem anställda nära korttidspermittering likt ligger på baksidan den på denna plats utvecklingen.

Här är kapabel ni ta sektion från tabeller samt diagram ifall Sveriges statsskuld.

Ytterligare enstaka kraftig ökning äger skett inom kostnadsposten till allmänna bidrag mot kommuner såsom gått ifrån 120 mot nästan 158 miljarder kronor. Ökade offentliga utgifter äger även mötts utav minskade inkomster vid drygt 8 andel. detta denna plats äger bidragit mot för att statsskulden inom förhållande mot Sveriges BNP ökat vid en klart sätt. 2020 nedsänkt andelen vid 25,9 andel jämfört tillsammans 2019 var motsvarande andel plats 22,1 procent.

Det råder ett grundlig diskussion gällande hur statsfinanserna bör skötas beneath enstaka finansiell kris, var belåning existerar en alternativ på grund av för att finansiera minskade inkomster samt ökade utgifter inom statsbudgeten.

en annat sätt till staten existerar för att försöka öka dess inkomster genom för att höja skattetrycket. om dem olika alternativen kunna ses såsom lämpliga beror vid flera faktorer var exempelvis statsskulden likt andel från BNP förmå ses såsom ett nödvändig faktor. nära enstaka internationell jämförelse besitter land enstaka relativt nedsänkt andel statsskuld inom förhållande mot BNP. ett nedsänkt statsskuld ökar möjligheterna till belåning likt en alternativ mot för att utveckla situationen inom ett finansiell kris utan för att äventyra en lands finansiella stabilitet.

Alternativet för att öka skattetrycket medför enstaka sektion noterbara konsekvenser då detta exempelvis kunna minska människors disponibla intäkter likt inom sin tur även reducerar konsumtionen, vilket även reducerar statens inkomster.

Under samt efter krisåren inom start vid 1990-talet ökade skulden kraftigt samt plats inom mitten från årtiondet uppe inom cirka 1 400 miljarder kronor.

en plötsligt ökat skattetryck påverkar även människors förväntningar vid den kommande tidens ekonomiska tillväxt. Förväntningar vid inflation samt arbetslöshet påverkar inom upphöjd utsträckning statens intäkts- samt utgiftssida då företagare samt individer är kapabel avstå för att utföra vissa investeringar vid bas från en osäkert ekonomiskt läge.

För för att sätta detta senaste årets kris inom relation mot hur andra kriser äger påverkat den offentliga ekonomin därför är kapabel detta artikel intressant för att analysera finanskrisen 2008.

varenda kris existerar givetvis unik samt påverkar olika delar från ekonomin vid helt olika sätt dock vissa slutsatser är kapabel nås genom jämförelser. Skillnaderna mellan hur kriserna äger påverkat statens utgifter inom dem olika kostnadsposterna existerar dramatiska. Såväl näringslivsutgifterna vilket dem allmänna bidragen mot kommunerna besitter höjts betydligt mer beneath 2020 än beneath år kring 2008.

beneath 2009 ökade dock dem totala statliga utgifterna dock egentligen bara beneath en kalenderår till för att sedan komma tillbaka mot mer normala nivåer året därefter. Likaså steg statsskulden beneath en antal månader nära finanskrisen dock även den återgick året därefter mot ett lägre nivå. beneath den denna plats tiden möttes ej den ekonomiska krisen från en ökat skattetryck utan istället ökade staten sin belåning.

Utvecklingen gällande statens utgifter är kapabel inom den nuvarande krisen förväntas bli olik.

Detta eftersom flera från stödåtgärderna mot såväl kommuner såsom näringslivet förlängts även beneath inledningen från 2021. enstaka betydelsefull fråga för att lyfta existerar därav hur dem aktörer likt påverkats maximalt från statens ökade utgifter kommer för att behärska hantera just förändringarna från dessa utgifter. inom statens ändringsbudget till 2020 budgeterades detta ovan 90 miljarder på grund av korttidspermitteringarna, utfallet på grund av dessa blev omkring 35 miljarder, alltså knappt 40%.

idag existerar dessa åtgärder sedan enstaka period förlängda samt utvecklingen från dessa kunna ni följa noggrannare via vår blad till korttidspermitteringar .

På den statliga budgetens intäktssida går detta även för att titta för att dem inkomster liksom räknas vilket periodiseringar minskat tillsammans omkring 30 miljarder beneath 2020.

www.scb.se › statistiknyhet › finansrakenskaper-fjarde-kvartalet-2020.

Periodiseringar existerar enstaka justeringspost vilket används på grund av för att utföra skatter inkomstmässiga. från dessa 30 miljarder kronor således bedömer Ekonomistyrningsverket för att beslutet inom statens ändringsbudget liksom medfört för att företag kunnat ett fåtal anstånd tillsammans avgift från arbetsgivaravgifter, avdragen avgift samt mervärdesskatt beneath en kalenderår utgör 29 miljarder kronor.

Dessa minskade inkomster bör kompenseras från för att företagen nära en senare situation bör erlägga från avgifterna.

Andra utgiftsposter likt ökat kraftigt beneath senaste året existerar dem kapitalinsatser såsom gjorts inom statligt ägda bolag. Totalt gjordes insatser vid cirka 11 miljarder var exempelvis insatserna inom SAS AB uppgick mot drygt 4,5 miljarder. Dessa modell vid utgiftsposter samt minskade inkomster fanns givetvis ingenting likt fanns budgeterat på grund av inför coronakrisen dock vad likt existerar intressant existerar vad liksom sker tillsammans dem berörda aktörerna angående stöden annonseras för att plötsligt minska.

Budgetsaldo samt statsskuld ; Inkomster, 1243, 1303, 1374, 1408 ; Utgifter exkl.

Kommer dem statligt finansierade insatserna inom dem statliga bolagen räcka på grund av för att stärka deras position samt framtida verksamhet? Klarar företagen liksom kommer äga levt tillsammans permitteringsstöd inom ovan en kalenderår för att ett fåtal igång sina verksamheter vid identisk sätt likt innan krisen samt går detta anta för att dem företag likt fått anstånd tillsammans med inbetalningar från skatter idag existerar redo för att erlägga åter efter en kalenderår var intäkterna drastiskt minskat till många?

Under mars 2021 således ligger för tillfället den offentliga sektorns bruttoskuld vid nära 40% från BNP vilket även existerar den övre gräns likt satts likt mål till dem offentliga finanserna.

Konjunkturinstitutet utför inom sina senaste prognoser ett evaluering för att skattetrycket ej behöver öka samtidigt såsom dem offentliga utgifterna ej behöver minska dem kommande år till för att klara detta överskottsmål vilket finns på grund av dem offentliga finanserna. Konjunkturinstitutet pekar dock vid för att detta förutsätter för att dem kommunala bidragen även fortsättningsvis måste öka genom ökade transfereringar ifrån stat mot samhälle, detta på grund av för att kommunalskatten ej bör behöva höjas.

Balansen mellan för att ej äventyra stabiliteten inom dem offentliga finanserna samtidigt liksom detta måste skapas förutsättningar till för att vända den negativa utvecklingen mot resultat från coronakrisen såsom ökad arbetslöshet, korttidspermitteringar samt företagskonkurser kommer bli centralt kommande år.

Det existerar fritt för att nyttja sig från våra diagram dock ange gärna Ekonomifakta likt källa.

Under flera decennier besitter svenska hushåll ökat sin skuldsättning eftersom detta besitter varit relativt enkelt för att erhålla lån.

dem låga räntorna äger samtidigt gjort detta billigt för att låna. för tillfället äger situationen förändrats, samt till inledande gången sedan den ekonomiska krisen vid 1990-talet viker den svenska skuldkvoten neråt. dock landet ligger kvar vid tredjeplats område bland dem länder såsom äger högst skuldsättning per invånare inom EU.

Den största delen från dem svenska hushållens skulder består från huslån.

inom takt tillsammans med för att bostadspriserna ökat kraftigt, äger lånen gjort detsamma.

– Den höga skuldsättningen utför hushållen utsatta nära ränteuppgångar, vilket oss sett detta senaste året. Dessutom existerar hushållens räntekänslighet större inom landet än inom flera andra länder, eftersom svenska hushåll existerar benägna för att välja rörlig ränta inom större utsträckning, säger Johannes Holmberg, nationalekonom vid SCB.

Danska hushåll mer skuldsatta än svenska

Skillnaderna inom skuldsättning bland EU-länderna äger olika förklaringar.

Diagrammet nedan visar enstaka jämförelse mellan lånesituationen inom land samt övriga EU-länder. Siffrorna avser hushållens totala skulder inom monetära finansinstitut (MFI), detta önskar yttra exempelvis lån hos banker, bostadsinstitut samt finansbolag.

Den marknadsvärderade statsskulden steg med.

inom princip varenda dem svenska hushållens lån existerar tagna inom MFI bortsett ifrån CSN-lånen, såsom existerar statliga.

Hushållens lån per capita samt EU-land. Beräknat inom euro per den sista månad 2022, lån inom monetära finansinstitut (MFI)

Källa: Europeiska centralbanken samt Eurostat.
Anmärkning: till land finns uppgifter fram mot november 2022.

 

– från EU-länderna plats detta endast hushållen inom Luxemburg samt land såsom ägde högre lån per capita än dem svenska nära utgången från 2022, säger Johannes Holmberg.

De svenska hushållens låneskulder nedsänkt då vid 42 000 euro per invånare.

detta motsvarar 469 000 svenska kronor. inom land fanns skulden 58 000 euro per individ inom november 2022, liksom omräknat inom svenska kronor blir 649 000 kronor.

Demografiska faktorer viktiga

Luxemburg sticker ut tillsammans tydligt högst lån per invånare, dock eftersom landet existerar därför resehandling litet bör jämförelsen mot övriga EU göras tillsammans försiktighet. detta förmå förvisso poängteras för att internationella jämförelser från detta stöt ej ger all sanningen.

– Hur bostadsmarknaden inom respektive nation ser ut påverkar siffrorna inom upphöjd utsträckning.

Hur flera såsom bor urbant samt andelen liksom äger sitt boende påverkar hur flera likt besitter lån samt storleken vid dessa. inom land samt land besitter enstaka större andel från befolkningen bolån än inom exempelvis Tyskland samt Italien. inom flera länder inom framförallt Syd- samt Östeuropa finns samtidigt ett tradition var man finansierar boendet vid annat sätt än genom lån, säger Johannes Holmberg.

Demografiska faktorer, liksom mot modell befolkningens sammansättning, påverkar även jämförelsen mellan länder.

– Skulderna existerar allmänt sett mindre ifall ett massiv andel från befolkningen existerar unga, såsom små människor, alternativt gamla, såsom pensionärer.

detta beror vid för att dem äger en lägre låntagande än exempelvis 35-åringar, liksom hör mot dem maximalt skuldsatta, säger Johannes Holmberg.

Demografin skiljer sig dock ej jättemycket mellan EU-länderna. Den viktigaste förklaringen mot skillnaden mellan hushållens skuldsättning inom länderna existerar andelen liksom äger bolån.

Stigande bostadspriser driver skuldökning inom flera länder

I skuldrankningen noggrann efter land kommer Nederländerna, såsom existerar detta fjärde landet tillsammans skulder ovan 30 000 euro per invånare.

Gemensamt till land samt Nederländerna existerar för att bostadspriserna steg kraftigt beneath 2000-talets inledande decennium, vilket resulterade inom kraftiga prisfall beneath år runt finanskrisen 2008.

I sviterna från finanskrisen föll bostadspriserna kraftigt även inom Spanien, många vid bas från för att en intensivt byggande ägde skapat en stort utbud från nyproducerade hem.

Spanska hushåll ägde däremot nära utgången från 2022 en lägre låntagande per capita än EU-snittet.

I land steg skulderna beneath pandemin

För svensk sektion steg bostadspriserna kraftigt beneath pandemin 2020 samt 2021 då fler arbetade distansarbete. Situationen gav enstaka ökning från låneskulderna per invånare. ifrån våren 2022, då bolåneräntorna började stiga, föll bostadspriserna tillbaka, vilket innebar enstaka minskning från lånetillväxten.

– inom svenska kronor fanns hushållens lån per capita nära utgången från 2022 högre än 2021, dock då kronan försvagades kraftigt mot euron beneath 2022 sjönk dem svenska hushållens skulder per capita omräknat inom euro, säger Johannes Holmberg.

Hushållens lån per capita 2018–2022 inom landet, land, Nederländerna samt land i norden.

Lån inom monetära finansinstitut (MFI), inom euro, nära utgången från respektive år

Källa: Europeiska centralbanken samt Eurostat.
Anmärkning: på grund av land finns uppgifter fram mot november 2022.

Svenskarnas skulder höga inom förhållande mot inkomsterna

Att skulderna existerar höga behöver ej existera en bekymmer. dock svenskarnas vetenskapen om resurserhandel och finans äger detta senaste året påverkats negativt från stigande räntor, då andelen tillsammans rörliga lån existerar upphöjd.

ovan hälften från hushållens lån inom MFI ägde nära utgången från 2022 rörlig ränta. detta innebär kraftigt ökade räntekostnader till hushållen då Riksbankens styrränta samt bolåneräntorna höjs snabbt.

Hushållens kraftiga kostnadsökningar äger dämpat låneaptiten betydligt samt lånetillväxten besitter mer än halverats vid en tid. beneath 2022 växte lånen långsammare än inkomsterna, vilket innebar för att den därför kallade skuldkvoten vek neråt.

detta plats inledande gången sedan 1990-talskrisen såsom skuldkvoten inom landet sjönk flera kvartal inom rad.

– Sveriges skuldkvot besitter ökat snabbt dem senaste 20 år samt ligger vid ett upphöjd nivå jämfört tillsammans flera andra länders. beneath 2022, inom samband tillsammans för att antalet affärer med bostäder pausade från samt priserna föll, sjönk skuldkvoten inom landet, säger Johannes Holmberg.

Svensk skuldkvot.

Hushållens låneskulder vilket andel inom andel från disponibel lön, kvartalsdata

Källa: SCB

 

Fakta

I den denna plats analysen äger oss tagit hänsyn mot befolkningens storlek. dem genomsnittliga låneskulderna besitter räknats fram per invånare (per capita). Analysen existerar gjord ur en makroekonomiskt perspektiv.

Länkar

Svenskar besitter näst maximalt skulder

Sveriges finans – statistiskt perspektiv

Fördjupningsartiklar ifall Sveriges ekonomi