Semlor recept på engelska
Semla
- För vad liksom vid finlandssvenska heter semla, titta småfranska. För bruks- samt gruvområdet, titta Semlaområdet.
Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle alternativt, inom utgåvan tillsammans med varm mejeriprodukt, även hetvägg, existerar enstaka sorts bakelse från ljust bröd av vete tillsammans med fyllning från mandelmassa samt grädde.
Bullen förekommer inom olika former inom Skandinavien, land i norden samt land i baltikum, samt existerar associerad tillsammans fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen dock även blåmåndagen, då den äts i enlighet med traditionen.
Ordet semla kommer från latinets simila likt betyder vetemjöl samt plats ifrån start endast beteckningen vid själva den ljusa vetebullen utan fyllning.
enstaka semla existerar vid finlandssvenska vad såsom inom landet kallas småfranska, fralla alternativt rundstycke. Detsamma gäller Semmel inom Österrike. inom Skåne samt inom andra delar från södra land samt inom Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle, medan den kallas laskiaispulla vid finska. inom Norge samt land kallas den till fastelavnsbolle samt innehåller vanligen sylt inom stället till mandelmassa, vilket även existerar vanligt inom land i norden, samt ibland även vaniljkräm.[1] Även inom land i baltikum existerar semlan populär samt heter vastlakukkel.
1.Historia
[redigera | redigera wikitext]Antiken samt medeltiden
[redigera | redigera wikitext]När man beskriver semlans saga förmå man skilja vid minimalt tre ursprung på grund av dagens semla:
- Beteckningen simila till särskilt vitt vetemjöl samt bakverk bakat härav
- Bruket för att förtära speciellt rikhaltigt bakverk beneath fastlagen
- En nordeuropeisk brödbakningstradition bunden mot enstaka viss struktur tillsammans med namn såsom vigg, strut samt stut
Redan antikens människor – araber, greker samt romare – ägde bakverk från finaste vetemjöl.[2] Den inledande nordeuropeiska avbildningen från enstaka konformad behållare finns vid enstaka kyrkmålning inom land daterad mot 1250.[3] vid denna tidsperiod bakades den från rågmjöl.
Även bruket tillsammans med fastlagsbröd torde härstamma ifrån medeltiden, dock inget tyder vid för att detta ifrån start plats kopplat mot vare sig strutar alternativt bröd av vete.
Eftersom detta existerar således gott, därför brukar man starta semle-säsongen strax efter jul.När man mot slutet från medeltiden inom Nordeuropa började baka strutar samt andra bakverk från vete blev dessa ett statussymbol, eftersom vetemjöl ännu plats många kostsamt. bröd av vete omnämns inom dem äldsta skandinaviska bibelöversättningarna. inom Gustav Vasas bibel ifrån 1541 talas detta angående tackoffer bestående från ”bakade semlokakor blandade tillsammans olio”[4][5] Skrifter talar även ifall för att detta inom Köpenhamn redan vid 1500-talet fanns "simlebagare".[2]
Senare tid
[redigera | redigera wikitext]Fastlagsbrödet bakades ursprungligen utan några kryddor dock blev smakrikare tillsammans tiden.
vid 1500-talet började man gröpa ur detta samt blandade innehållet tillsammans med grädde alternativt kokade detta tillsammans grädde samt fett varefter brödet fylldes tillsammans med kaos. då mandeln blev ett ingrediens inom Nordeuropas matlagning började man istället för att blanda brödets innehåll tillsammans grädde samt mandel.[2] i enlighet med ett sägen började man innehåll fastlagsbrödet på grund av för att anlända runt fastebestämmelserna likt bara omfattade bakverk.
Mer sannolikt existerar däremot för att fastlagsbrödet fylldes från smakmässiga skäl.[4]
Hetväggen skapades vid 1700-talet då strutar åts doppade inom varm mjölk.[4][6][3] Detta existerar den inledande direkta förbindelsen mellan fastlagsbröd samt konformad behållare. då man inom landet, samt bara inom land, gjorde nästa koppling, den mellan simila samt hetvägg, existerar oklart.
Den svenske kungen Adolf Fredrik existerar bland annat ihågkommen till för att "han dog från hetvägg - ty detta fanns fettisdag - surkål, animalisk föda tillsammans rovor, hummer, kaviar, rökt fisk samt champagne".[7] för att denne dog från semlor existerar ej bevisat. Troligen fanns dödsorsaken slaganfall, såsom kunna äga orsakats från bota konungens stormåltid.
Semlorna plats nära den tiden ej lika mäktiga, då dem varken innehöll mandelmassa alternativt vispgrädde. Greven samt skalden Johan Gabriel Oxenstierna skrev senare för att fettisdagen borde förbjudas samt ”hetvägg drivas inom landsflykt ur landet, sedan den begått en kungamord”. detta existerar dock ej klarlagt hur myten uppstod angående för att semlor tog konungens liv.[8]
Ungefär vid 1850-talet började man lägga mandelmassa inom semlan, då ännu ständigt serverad inom varm mejeriprodukt.
inom slutet från 1800-talet började man sammanföra mandelmassan tillsammans vispgrädde.[3] detta blev då även vanligt vid kaféer för att mot kaffet sälja semlor utan mjölk.[4][5] Därmed plats den moderna bakelsevarianten från den svenska semlan tillsammans vetebulle, mandelmassa samt grädde skapad nära sidan från traditionen tillsammans varm mejeriprodukt. detta dröjde dock fram mot 1930-talet innan den blev vida spridd.[3] vid 1950-talet avskaffades den ransonering vid mjöl, sötningsmedel samt grädde likt infördes beneath andra världskriget.
inom samband tillsammans detta fick semmelätandet en rejält uppsving.
I olika länder
[redigera | redigera wikitext]Danmark samt Norge
[redigera | redigera wikitext]I land samt Norge ingår vanligtvis sylt alternativt vaniljkräm istället på grund av mandelmassa.
Finland samt Estland
[redigera | redigera wikitext]Mest lik den svenska semmeltraditionen existerar den vilket finns inom land i norden samt Estland.[3] inom land i norden äter man även enstaka variant tillsammans med sylt, vanligtvis hallonsylt alternativt jordgubbssylt inom stället till mandelmassa dock även mandelmassa används.
Fastlagsbullar tillsammans med mandelmassa brukar inom land i norden dekoreras tillsammans mandelflarn samt eventuellt även florsocker, medan syltversionen enbart besitter florsocker alternativt pärlsocker alternativt båda.[9][källa behövs]
Island
[redigera | redigera wikitext]Islands fastlagsbulle ingår inom traditioner vilket härstammar ifrån Norge samt land.
ifrån mitten från 1900-talet äger unge dekorerat pinnar tillsammans med färgat blad på grund av för att piska föräldrar samt andra vuxna tillsammans med. Barnen utbrister då "bolla, bolla, bolla!" (bulle, bulle, bulle!) samt förväntas bli mutade tillsammans enstaka fastlagsbulle till varenda lyckad möte. Leken äger tillsammans år avtagit inom popularitet, dock ej bullarna.
Den isländska fastlagsbullen innehåller vanligtvis sylt samt vispgrädde samt besitter en chokladöverdrag. kalenderår 2017 konsumerade islänningarna omkring enstaka miljon fastlagsbullar beneath året, vilket fanns cirka tre gånger fler än befolkningen.[10] Traditionellt äter islänningarna fastlagsbullarna vid måndagen (bolludagurinn) istället på grund av tisdagen,[11] då detta istället existerar vanligt för att förtära ärtsoppa samt saltat (lamm-)kött.[12]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet består semlor vanligen från enstaka söt vetebulle, oftast smaksatt tillsammans kardemumma, tillsammans avskuret lock.
beneath detta florsockerpudrade locket finns enstaka fyllning tillsammans med mandelmassa inom botten samt vispad grädde mellan mandelmassefyllningen samt locket. Lokala varianter förekommer. inom Västsverige ersätts ibland florsockret tillsammans med pärlsocker samt hackad mandel. Särskilt beneath 2000-talet äger detta blivit vanligt för att butiker samt konditorier saluför olika varianter från semlor till allergiker, konsumenter tillsammans med speciell kosthållning alternativt konsumenter likt bara önskar variation, mot modell tillsammans med laktosfri grädde, tillsammans vaniljkräm inom stället på grund av mandelmassa, tillsammans med glutenfritt bakverk alternativt var grädden samt mandelmassan blandats.
Bruket för att förtära semla från bröd av vete inom form eller gestalt från rund bulle, vanligen tillsammans med ilagd mandelmassa, mot mejeriprodukt uppträdde inom huvudstaden inledande gången 1679. Semlan förtärdes huvudsakligen endast beneath fastlagen.[13]
Semlans traditioner varierar ifrån landskap mot landskap.[6] inom landet åts semlor ursprungligen enbart vid fettisdagen beneath fastlagen före fastan.
(I Skåne vid måndagen, såsom kallades "bullamåndag".[14][15]) beneath slutet från 1800-talet blev detta istället vanligt för att man åt semlor varenda tisdag beneath fastans sju veckor.[16] Efter andra världskriget besitter semmelätandet utökats ytterligare[17] samt semlor finns för att tillgå inom bageri varenda ljus ifrån månad mot påsk.[18] Vissa konditorier äger även börjat sälja semlor inom september[19], oktober[20] samt sålunda kallade "novembersemlor".[21][22]
I land äts årligen cirka 40 miljoner semlor (uppgift ifrån 2013).[23] Bara vid fettisdagen äter svenskarna inom medelvärde 6 miljoner semlor (uppgift ifrån 2022).[24]
Varianter
[redigera | redigera wikitext]Det förekommer även därför kallade wienersemlor var bullen existerar från wienerbröd.
Karlsbadersemlor besitter vanligtvis för fortplantning hos djur inom smeten.[25]
På senare tid besitter olika konditorier lanserat nya varianter från semlor, vilket kombination från semla samt andra vanliga bakverk. Dessa inkluderar semmelwrap (semla inspirerad från tunnbrödsrulle), prinsessemla (av prinsesstårta), muffla (av muffin),[26]kremla (av kringla), långpannesemla[27], kanelbullesemla[28] samt semmeltårta.[29] Semmelwrapen sägs artikel skapad inom mitten från 2010-talet från den svenske VM-konditorn Mattias Ljungberg.[30][31]
Tyskland, Österrike samt Slovenien
[redigera | redigera wikitext]I Tyskland, Österrike samt Slovenien finns traditionellt en speciellt friterat bakverk beneath fastlagen såsom kallas Krapfen vid tyska samt Krofi vid från slovenien.
Dessa förmå äga fyllning från plommon-, aprikos- alternativt havtornssylt. inom Österrike samt Slovenien existerar aprikossylt detta normala. inom Berlin används vanligtvis vaniljkräm, således kallad Berliner.[3]
Olika benämningar
[redigera | redigera wikitext]Ordet semla existerar den vanligaste benämningen inom land såsom totalitet samt kommer ifrån latinetssimila likt betyder fint mjöl.
ifrån start betydde semla en bakverk från fint vetebröd.[32] Denna innebörd från termen finns kvar inom finlandssvenskan var enstaka semla existerar ett vanlig råg- alternativt vetebulle. Finlandssvenskar kallar den svenska semlan genomgående på grund av fastlagsbulle. inom södra land säger man sedan gammalt även fastlagsbulle, även angående termen semla utför kraftiga insteg. enstaka ytterligare vanlig synonym existerar fettisdagsbulle.
Ordet hetvägg, såsom inom vissa delar från landet används liksom en namn vid efterrättskombinationen semla tillsammans varm mejeriprodukt, kommer ifrån lågtyskansHetwegge liksom vid modern högtyska motsvaras från Heißwecke. dem möjligen torra bullarna värmdes upp tillsammans tillsammans med mjölk.[33] Etymologin på grund av tyskans mening Wecken, vid svenska vigg dock även strut samt stut, leder inom tidig medeltid mot betydelsen kil.
termen ägde använts på grund av brödstycken långt innan något likt liknade Hetwegge uppkom. ursprunglig avsågs vilket bakverk liksom helst tillsammans med dubbelkils- alternativt korsform, även från råg.
Ingredients.Senare inskränktes betydelsen mot bröd av vete samt kopplingen mot fastlagsbröd gjordes. Dubbelkilsformen existerar rund samt avlång tillsammans numeriskt värde tillspetsade ändar. Ibland påstås felaktigt för att termen besitter för att utföra tillsammans med bakverk något som har fått en viss form eller struktur likt trekanter till för att man skall erhålla lokal tillsammans fler inom ett rund kastrull, dock detta existerar ett folketymologi.[34]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^”Fastelavnsboller”.
Møllerens. Arkiverad ifrån originalet den 31 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130331233330/http://www.mollerens.no/Oppskrifter/Boller/Fastelavensboller/. Läst 23 månad 2012.
- ^ [abc] ”Semlans bakgrund | Danska Wienerbageriet”. https://www.danskan.se/semlans-historia/. Läst 16 juni 2023.
- ^ [abcdef] ”Semlan - enstaka bulle liksom bytt form”.
Svenska kyrkan - Skara stift. Arkiverad ifrån originalet den 3 månad 2015. https://web.archive.org/web/20150203074536/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=752929. Läst 16 juni 2023.
- ^ [abcd] ”Så blev semlan Sveriges nationalklenod”. www.expressen.se. 8 mars 2011. https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/sa-blev-semlan-sveriges-nationalklenod/. Läst 16 juni 2023.
- ^ [ab] Jakobsson, Antonia (12 månad 2013). ”Bulle tillsammans med många historia”. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/semlan-en-bulle-med-mycket-historia. Läst 16 juni 2023.
- ^ [ab] ”Svenska Semleakademin”. web.archive.org. Arkiverad ifrån originalet den 11 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130311113205/http://www.clarin.nu/semleakademin/. Läst 16 juni 2023.
- ^Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden, Norstedts, bd.VI (1920)
- ^Lisa Bergman (15 januari 2023). ”Åt Adolf Fredrik ihjäl sig vid semlor?”. Historiska Media.
https://historiskamedia.se/artiklar/adolf-fredrik-semlor/. Läst 11 månad 2024.
- ^”Fråga forskaren: Fastlagsbullens fyllning”. Åbo Akademi. 11 månad 2022. https://www.abo.fi/nyheter/fraga-forskaren-fastlagsbullens-fyllning/. Läst 16 juni 2023.
- ^”Today fryst vatten "Bolludagur": The peculiar Icelandic holiday "Cream Bun Day"” (på engelska). Icelandmag.
https://icelandmag.is/article/today-bolludagur-peculiar-icelandic-holiday-cream-bun-day. Läst 1 femte månaden i året 2020.
- ^”Tradition samt nytänk träffas vid fettisdagen”. gp.se. 13 månad 2018. https://www.gp.se/1.5172671. Läst 16 juni 2023.
- ^”Visit Island: Evenemang”. Arkiverad ifrån originalet den 7 månad 2019.
https://web.archive.org/web/20190207015449/https://se.visiticeland.com/se-gora/historia-och-kulturarv/evenmang. Läst 5 månad 2019.
- ^”Semla inom skandinavisk familjebok (andra upplagan, 1917)”. runeberg.org. 29 oktober 1917. https://runeberg.org/nfce/0047.html. Läst 16 juni 2023.
- ^Lotta Bergström (28 månad 1999). ”Semlornas tidsperiod existerar redan här”. Arbetet Nyheterna.
- ^Maria Kållberg (30 januari 2006). ”Fettisdagen”. Kvällsposten.
- ^”Äter man semlor varenda tisdag beneath fastan?”. Högtider samt traditioner.
6 månad 2021.
1.https://svenskahogtider.com/2021/02/06/ater-man-semlor-varje-tisdag-under-fastan/. Läst 6 månad 2021.
- ^”Semlor säljs allt tidigare”. SVT Nyheter. 12 november 2010. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/semlor-saljs-allt-tidigare. Läst 16 juni 2023.
- ^”Säsong på grund av både semmelälskare samt traditionalister”. www.isof.se.
17 månad 2022. https://www.isof.se/lar-dig-mer/bloggar/folkminnesbloggen/inlagg/2022-02-17-sasong-for-bade-semmelalskare-och-traditionalister. Läst 16 juni 2023.
- ^Torbjörn Berlstedt (30 september 2015). ”Semmelpremiär inom september”. Jönköpingsposten.
http://www.jp.se/article/semmelpremiar-i-september/. Läst 8 oktober 2016.
[död länk] - ^Ola Söderlind (22 oktober 2009). ”Coop säljer semlor”. Affärsvärlden. Arkiverad ifrån originalet den 9 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161009185519/http://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/coop-saljer-semlor-6692331. Läst 8 oktober 2016.
- ^Marianne Lundvall (16 november 2007). ”Får detta artikel ett tidig semla?”.
J-nytt. Arkiverad ifrån originalet den 18 november 2007. https://web.archive.org/web/20071118165057/http://www.jnytt.se/Read__12127.aspx. Läst 8 november 2012.
- ^”Supertidiga semlor inom Jönköping” (på svenska). Svenska Dagbladet. 13 november 2014. https://www.svd.se/supertidiga-semlor-i-jonkoping. Läst 2 november 2021.
- ^”"Semlan existerar en sammanträde tillsammans med våra förfäder" - föda & dricka - www.gp.se”. web.archive.org.
Arkiverad ifrån originalet den 29 april 2013. https://web.archive.org/web/20130429124855/http://www.gp.se/matdryck/1.1299250--semlan-ar-ett-mote-med-vara-forfader-. Läst 16 juni 2023.
- ^”Tusentals bagare bakar miljontals semlor”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/tusentals-bagare-bakar-miljontals-semlor/. Läst 22 månad 2023.
- ^”Semlans period existerar här”. Lokaltidningen Kristianstad.
29 månad 2008. http://kristianstad.lokaltidningen.se/semlans-tid-ar-har-/20081229/artikler/390561423. Läst 23 femte månaden i året 2017.
- ^Slättberg, Elin (28 månad 2017). ”7 typer från semlor för att förtära vid fettisdagen - vilken existerar din favorit?”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/7-typer-av-semlor-att-ata-pa-fettisdagen/. Läst 23 månad 2018.
- ^Hammenstig, Emma (29 januari 2015). ”Sveriges galnaste semlor”. Tidningen Hembakat.
Arkiverad ifrån originalet den 24 månad 2018. https://web.archive.org/web/20180224052824/http://tidningenhembakat.se/artiklar/sveriges-galnaste-semlor/. Läst 23 månad 2018.
- ^Filip Lyrheden (17 femte månaden i året 2018). ”Göteborgsbagare bakar kanelbullesemla till för att fira Syttende mai”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/livsstil/goteborgsbagare-bakar-kanelbullesemla-for-att-fira-syttende-mai.75a94969-2648-4b68-986d-397b41a27009. Läst 11 månad 2024. [inloggning kan krävas]
- ^Sjögren, Helena (14 januari 2017). ”5 olika sätt för att baka semlor på”. Allers.
https://www.allers.se/5-olika-satt-att-baka-semlor-pa/. Läst 23 månad 2018.
- ^””Jag ville blåsa upp semlan inom medievärlden””. www.dagensmedia.se. https://www.dagensmedia.se/medier/pr/jag-ville-blasa-upp-semlan-i-medievarlden-6090384. Läst 1 femte månaden i året 2020.
- ^Lindberg, Susanne (28 januari 2015). ”Nya semlor existerar den nya grejen – Norran”. norran.se.
https://norran.se/nyheter/nya-semlor-ar-den-nya-grejen. Läst 1 femte månaden i året 2020.
- ^Svenska Akademiens ordbok: semla
- ^Mattias Axelsson (19 månad 2009). ”Vad existerar hetvägg?”. http://hogtider.wordpress.com/2009/02/19/vad-ar-hetvagg. Läst 18 månad 2010.
- ^”Wecken”. Arkiverad ifrån originalet den 19 september 2020.
https://web.archive.org/web/20200919063310/http://germazope.uni-trier.de/Projects/WBB/woerterbuecher/dwb/wbgui?lemmode=lemmasearch&mode=hierarchy&textsize=600&onlist=&word=wecken&lemid=GW10622&query_start=1&totalhits=0&textword=&locpattern=&textpattern=&lemmapattern=&verspattern=#GW10622L0. Läst 18 månad 2010.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Senaste dagarna besitter jag lärt mig numeriskt värde saker likt jag ej visste förut.
1.
Paj existerar ju bara paj på grund av oss svenskar, köttfärspaj, kycklingpaj, äpplepaj, kolapaj.... vid engelska pratar dem angående quiche samt pie. Rikards föräldrar kallar ofta ett ost- samt skinkpaj på grund av quiche lorraine, jag äger tagit detta likt en indikator vid deras frankofil-personligheter.
Bra engelska länkar angående semlor ; Wikipedia Smela in English ; Visit Sweden Swedish cream bun, semla ; Sweden The semla – more than just a bun.Min personlig tolkning från dem engelska uttrycken äger varit för att detta verkar såsom angående quiche existerar matpajer samt pie efterrättspajer.
I helgen lärde jag mig dock den riktiga skillnaden från amerikanska Vivienne (Isabellas mamma). enstaka quiche innehåller äggstanning, detta fullfölja ej enstaka pie. sålunda enkelt plats detta samt detta redogör varför jag kopplade detta mot mat/dessert-paj, dock detta plats alltså inte läka sanningen.
2.
Jag plats vid en presentation liksom hölls inom Svenska kyrkan inom tisdags natt. detta fanns ju fettisdagen samt självklart bjöds oss därför vid semlor. eftersom detta ej existerar sålunda enkel för att hitta på denna plats, därför fanns detta förstås extra gott. kurera Rikards släkt existerar GALNA inom semlor, jag existerar sådär, då jag plats små tyckte jag ej ifall vispgrädde samt ej mandelmassa, därför jag åt helst mammas hembakta enbart likt enstaka slät bulle.
tillsammans år äger jag dock tränat upp mig, således jag tycker detta existerar riktigt gott tillsammans enstaka god semla utan alltför många grädde.
Dessa oss fick inom tisdags fanns således goda, ej sålunda kompakta såsom hembakta ofta blir samt ej sålunda luftiga för att dem ej ägde någon smakupplevelse liksom vissa färdigköpta existerar ibland.
Kyrkans personlig kock talade ifall hemligheten, denne använde både fermenterad, bakpulver samt hjorthornssalt!
detta äger jag inte någonsin hört förut, dock denne sa för att han följde en anvisning han hittat. idag besitter jag googlat runt utan succé, således jag får nog be honom ifall detta då jag gård dit nästa gång. Denna semla samt den jag fick till en par veckor sedan hos Ylva, blir nog dem enda jag får inom tid. Tur för att båda fanns riktigt goda!
Kände ni mot detta denna plats tillsammans quiche?
existerar detta någon från er likt äger en anvisning vid semlor tillsammans med samtliga dessa ingredienser?
Astrid & Tor, VÄLKOMNA hem! Ser fram emot för att lyssna angående er resa!
Monika, mmm detta fanns verkligen riktigt roligt all förra helgen!
Karin, hoppas ni ägde enstaka härlig födelsedag igår!! vilket utmärkt för att känna till för att detta går för att köpa birkes inom Malmö!!!
Jag visste för att dem ej hette Köbenhavnerbirkes inom Köpenhamn :) . detta utför dem bara vid Jylland, möjligen beroende vid ursprunget... , dock liksom ni (insatt vilket vanligt) skriver därför heter dem något annat kring huvudstaden. vad god för att ni kunde ge ett sann redogörelse vid vad detta existerar, jag förstod ju för att smöret existerar ett massiv sektion från hemligheten mot varför dem existerar sålunda goda, samt självklart borde jag tänkt vid för att detta existerar smördeg!!!
FATTAR ej varför jag ej tänkte vid detta direkt, tänkte bara croissant likt jag ej alls gillar, alldeles till många samt kompakt till mig, jag gillar detta frasiga. ÅH, vilket sugen jag blir vid ett sådan för tillfället då!!
1/4 tsp Vanilla powder (optional) · 1-2 tbsp sweetener of choice (optional).ägde jag bott inom Århus, kunde jag åkt samt köpt ett :( , äga äga. Får säkert något annat gott idag istället.
Nu små frukter från växter detta från mot skolan till träff vid High School.
Trevlig fredag!
Ingrid