Områden med kvicklera

Kvicklera existerar ett unik form eller gestalt från sjölera liksom är kapabel ändra konsistens ifrån ett tämligen fast mot enstaka rinnande fas då den rubbas. Orubbad kvicklera existerar fast nog för att bära upp den ytligare torrskorpeleran samt anläggningar likt bebyggelse samt vägar. angående kvickleran rubbas, är kapabel den snabbt övergå mot ett flytande sörja liksom rinner nästan likt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

en litet block lera är kapabel likvifieras sålunda enkel vilket från en knytnävsslag, medan större mängder existerar känsliga till större stressfaktorer, mot modell jordskalv alternativt övermättnad vid bas från häftigt regnfall. Även ifall kvickleran existerar en fast tema, beter den sig vid detta på denna plats viset därför för att den består mot massiv sektion från vätska, ända upp mot 80&#;%.

Leran behåller enstaka fast struktur, trots den höga vattenhalten, genom för att natriumjoner (som inom vanligt koksalt) håller ihop massan inom enstaka bräcklig gitterstruktur.

Områden tillsammans med avlagringar från kvicklera finns inom nordliga länder såsom Ryssland, Kanada, Norge, landet samt land i norden, samt delstaten Alaska inom USA. Den avlagrades beneath pleistocen.

Kvicklera äger varit orsaken mot flera jordskred.

Enbart inom Kanada äger kvicklera varit bidragande faktor till fler än kända skred.

Avlagring

[redigera | redigera wikitext]

Vid höjden från den senaste istiden, ungefär 10&#; kalenderår sedan, trycktes jordskorpan ner från inlandsisens vikt.

Den största förekomsten från kvicklera finns inom Västsverige inom områden beneath högsta kustlinjen (HK).

samtliga dem nermalda bergsmassorna avlagrades inom detta omgärdande havet, liksom trängt långt in ovan nation. Avlagringen från dy- samt lerpartiklar gav upphov mot ett ovanlig flockning. inom princip blev utfall en skelett från lerpartiklar liksom hölls samman från en "klister" från rörliga havssaltsjoner; porvatten innefattas inom denna struktur.

Den största förekomsten från kvicklera finns inom Västsverige inom områden beneath högsta kustlinjen (HK).

Vid denna tidpunkt plats den bildade avlagringen bara kraftfull sjölera, såsom finns runt ifall inom världen samt existerar många stadig. då inlandsisen gav vika, började landhöjningen. Leran kom mot ytan, samt bildade mark till färsk växtlighet. Regnvattnet inom dem nordliga länderna verkade våldsamt vid lerorna, samt leran genomträngdes från regnvatten samt smältvatten.

Slutresultatet blev för att "klistret" från joner försvagades samt lämnade en skelett från lerpartiklar, likt innefattande stora mängder porvatten.

Kvickleravlagringar finns sällan nära jordytan, utan existerar vanligtvis täckta från ytjord. Normalt är kapabel denna mark absorbera dem flesta stresser, såsom nederbörd alternativt mindre skalv. Dock är kapabel plötsliga överväldigande stressfaktorer — liksom jordskalv alternativt stora regnmängder såsom mättar ytlagret – störa leran samt påbörja likvifaktionsprocessen.

Katastrofer

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom kvickleran oftast existerar övertäckt från mark, förmå jordskredsfaran endast upptäckas tillsammans med hjälp från geologiska test, samt existerar sällan uppenbar till lekmän. Därför äger människor byggt samhällen samt transportleder vid alternativt nära kvickleravlagringar, vilket äger resulterat inom en antal tragedier.

Kvickleror bildas oftast från leror avsatta inom saltvatten beneath glaciomarina förhållanden intill enstaka avsmältande inlandsis.

Dessa jordskred existerar retrogressiva, vilket innebär för att dem oftast börjar nära en vattendrag samt fortsätter uppåt inom ett långsam promenadtakt. dem kunna ibland tränga in flera kilometer samt förgöra allt inom sin väg innan dem avslutas.

Områden tillsammans avlagringar från kvicklera finns inom nordliga länder likt Ryssland, Kanada, Norge, landet samt land i norden, samt delstaten Alaska inom USA. Den avlagrades.

Nuförtiden görs geologiska tester inom områden tillsammans med kända kvickleravlagringan innan större samhällen anläggs. detta existerar ej ständigt möjligt för att helt undvika bebyggelse vid kvicklera. Modern byggnads- samt dräneringsteknik äger gett upphov mot metoder såsom reducerar risken till tragedier. tid bodde fler än &#; människor inom kvicklereområden inom Norge samt antalet ökade tillsammans 20&#; personer beneath ^[1]

• Den 19 femte månaden i året dödades människor samt förstördes gårdar inom Verdalsraset inom Norge.

  Skredet lämnade ett krater flera kilometer inom diameter.

• översköljdes samhället Notre-Dame-de-la-Salette inom Quebec inom Kanada från ett tsunamis från isfyllt dricksvatten efter för att rasmassorna efter en jordskred fallit inom den frusna Lièvrefloden.
• Den 1 oktober omkom minimalt 42 personer då en järnvägsfordon inom Getå störtade ned ifrån järnvägen, liksom rasat ned mot Bråvikens kust inom Sverige.
• Surteraset inom land den 29 september orsakade massiv förödelse, då 3 miljoner m³ rasade ner inom Göta flod samt lämnade familjer hemlösa.
• Tuveraset inom götet inom landet den 30 november fordrade 9 dödsoffer.
• Jordskredet inom Gjerdrum inom Norge plats meter brett samt meter långt, fordrade 10 dödsoffer, samt tog tillsammans med sig 31 hem nära Ask inom Gjerdrums kommun.
• Den 23 september bröts vägbanan vid E6 inom närheten från Stenungsund sönder samt marken flyttade vid sig.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Kvickleror är leror vilket är kapabel förlora sin stabilitet samt vattenhållande förmåga samt hamna inom en flytande tillstånd där dem sammanhållande krafterna mellan lerpartiklarna går förlorade.

detta här förmå leda mot skred tillsammans massiv areell utbredning. Kvickleror bildas oftast från leror avsatta inom saltvatten beneath glaciomarina förhållanden intill ett avsmältande inlandsis. dem förekommer inom Skandinavien, Nordamerika samt Ryssland där dem avsatts inom anslutning mot dem stora inlandsisarna beneath den senaste nedisningen.

Den höga känsligheten hos kvickleror beror främst på processer likt skett efter detta för att leran avsatts på havsbottnen.

Urlakning från saltjoner likt binder samman lerpartiklarna är här den viktigaste processen.

I landet förekommer kvickleran vid västkusten samt inom runt Vänern.

varenda saltvattenavsatta leror är ej kvickleror, utan från massiv innebörd här är salthalten inom leran idag, förekomsten från mer vattengenomsläppliga lager inom anslutning mot leran, samt porvattnets jonsammansättning. Bindningarna mellan lerpartiklarna kunna även reduceras alternativt lösas upp från organiska avlagringar inom anslutning mot leran alternativt från vissa oorganiska ämnen, mot modell olika typer från sulfider, inom leran.

Förutsättningar för kvickleror inom Sverige

SGU äger identifierat landområden inom landet där den geologiska historien varit sådan för att kvickleror är kapabel äga bildats.

Kvicklera äger bidragit mot flera grundlig jordskred.

Resultatet är enstaka färsk narrativ samt enstaka landskapsbild över denkbar områden inom landet där kvickleror kunna förekomma.

Saltvattenavsatta leror inom land tillsammans potential för för att forma kvicklera - SGU-rapport

Kvickleraprojektet

Nästan varenda lerskred inom Norge samt land såsom medfört avgörande skador äger varit kvickleraskred.

inom en samarbetsprojekt mellan SGI, SGU samt Trafikverket är målet för att förbättra enstaka kostnadseffektiv metodik för för att kartlägga utbredningen från den känsliga kvickleran tillsammans med hjälp från helikoptermätningar.

Ett från dem maximalt förödande skreden inom landet är detta såsom skedde inom Tuve inom Göteborg där nio personer omkom samt personer blev hemlösa.

Lerskred ger också avgörande skador på vägar, järnvägar samt ytterligare infrastruktur. Skredolyckor inom landet beräknas kosta samhället cirka miljoner kronor årligen samt inom detta förändrade klimat oss äger framför oss kommer sannolikheten för att nya skred inträffar för att öka.

Identifiering från områden tillsammans med kvicklera

För för att minska risken för stora skredolyckor inom framtiden behöver man behärska peka ut områden där kvicklera förekommer.

Inom sådana områden krävs särskild aktsamhet nära mot modell schaktarbete inom mark. Fram tills idag äger den enda säkra metoden för bestämning från kvicklera varit upptagning från ostörda prover inom fält samt bestämning från sensitivitet på laboratoriet. detta besitter därför funnits en stort behov från för att förbättra yttäckande metoder för för att känna igen områden tillsammans kvicklera.

Fyra försöksområden

Syftet tillsammans projektet besitter varit för att förbättra enstaka kostnadseffektiv metodik för för att kartlägga utbredning från kvicklera.

Projektet besitter testat metodiken inom fyra försöksområden; två inom Göta älvdalen, en inom norra Bohuslän samt en inom Ångermanälvens dalgång, där man genom tidigare geotekniska undersökningar vet för att detta förekommer kvicklera.  Försöksområdenas totala yta är cirka 50 kvadratkilometer.

Geofysiska helikoptermätningar

Flygmätningar från helikopter från markens elektriska ledningsförmåga utfördes inom augusti tillsammans flygburna TEM-mätningar, på uppgift från SGU.

Metoden bygger på för att detta finns en samband mellan minskning från elektrisk ledningsförmåga hos salturlakade leror samt förekomst från kvicklera. detta helikopterburna systemet mäter jordlagrens samt berggrundens attribut mot cirka hundra meters djup. Helikoptern flyger på cirka 70 meters höjd över marken tillsammans enstaka mätram hängande 35 meter beneath sig.

uppgifter från mätningarna besitter levererats mot SGU.

En fräsch vägledning: Metodik för kartläggning från kvicklera

Projekt påbörjades samt avslutades inom samt tillsammans med för att den nya vägledningen/metodbeskrivningen för kvickleraundersökning publicerades inom januari

Läs den nya vägledningen här (länk mot SGI:s webbplats, nytt fönster)

Läs utvärdering från metoder för för att hitta kvicklera (länk mot SGI:s webbplats, nytt fönster)

Projektet äger utförs från Trafikverket, Statens geotekniska institut (SGI) samt Sveriges geologiska undersökning (SGU) inom samverkan.

detta finansierades från MSB:s anslag för krisberedskap.

Länk mot information ifall konsekvens från kvickleraprojektet från januari